lördag 25 juli 2009

SORGENS DAG...

hade vi igår Fredag. Vår trogna, lojala älskade vän Yngve fick vandra över regnbågens bro till himlen och träffa sina hundvänner. Han har med sin unika och fromma personlighet lämnat ett enormt stort tomrum.

För några veckor sedan opererade han bort flera jättestora och fula Atherom (fettknutor) och blev efter det som en ungdom igen. Han klarade det långa narkosen bra och hade ett bra hjärta. Hade planer på att starta lägre spår i höst...Men...Så helt plötsligt för ca en vecka sen blev han kinkig med maten, ville inte äta riktigt men han kan bli så när det är varmt ute så vi lirkade i honom det han ville ha som alla andra somrar. I onsdags fick han ett EP-anfall. Han verkade lite trött men allmänt pigg efter det. Hade kontakt med veterinär som tyckte vi skulle avvakta och se om det kom flera anfall. Han var fortfarande dålig att äta på torsdagen. Vi såg att han började tackla av. Ringde veterinären igen och fick rådet att ringa på fredag morgon för en akuttid. På kvällen började jag misstänka vätska i buken och att hjärtat slog hårt och fort. Vi åkte in till Djurkliniken på fredagen och fick konstaterat att han hade vätska i buken, en vilopuls på över 200 i otakt (hjärtsvikt) och ev förstorad lever. Veterinären rekomenderade att han skulle få somna in. Det fanns inte något att göra. Det var det mest värdiga pga att hans kropp verkade slut. Med tanke på att vi älskade vår vän så mycket så fanns det inget annat alternativ (tårarna droppar). Tack veterinär Linda-mari att du ville hjälpa oss att befria vår vän. Han var tapper och ödmjuk ända in i det sista och han har inte haft ont eller lidit, han var bara gammal.
Han somnade in i mina (Mias) armar lugnt och stilla. Han blev 9 år 3 mån och 1 dag. Vi kommer alltid att minnas och älska dig vår första Bouvier. Vila i frid!!

Vi får här be om ursäkt för att vi inte har orkat ringa runt och meddelat det sorgliga beskedet..Men det är för tungt!